Tjoho

Tjoho jag är tillbaka...
Jag har egentligen inte varit borta, bara inte skrivit i bloggen.

Denna veckan på jobbet har varit tung, speciellt i igår. Ont i hela kroppen & mycket att göra. Så jag tog en liten timeout på soffan när jag kom hem, det var skönt. Sen var det dags att laga mat. Själv  tycker jag att det är kul med nya recept medan andra i familjen virrar på sina huvud.

Mina egna funderingar den sista tiden har varit att jag vill gå ner i vikt. Äter man den medicinen som jag gör blir det lite biverkningar. Nu är det så att jag har en del av dom. Viktuppgång, yrsel, virrighet, glömska och lite fler...
Men medicinen har börjat hjälpa nu när vi höjt dosen och jag har inte så farligt ont hela tiden.
Viktväktarnas recept kom in som en stormvind i måndags...
I måndags hade vi  en jättgod kyckliggryta, i går hade vi en GI lasange som det var delade meningar om här hemma. I den var lasangeplattorna utbytta mot äggplanta och såsen var gjord på keso. I kväll blev det tonfisk med purjolök, curry och ris till det. Allt blev uppätet så antagligen var det gott eller så var dom hungriga.
De övriga i familjen får samma mat som mig för jag står inte och lagar dubbelt! Men dom får äta hur mycket dom vill, det får inte jag :(.
Mitt mål med detta viktväktar/GI ätande är att gå ner några kilo och se om min kropp mår bättre då, också hoppas jag att ledvärken blir mindre.
Jag lovar berätta hur det gått med detta mitt lilla projekt.

Annars har dagen varit bra, Ola väckte mig vid halvnio...jag somnade om tills klockan ringde, då var den halvtio. Idag var min lediga dag :). Jag tycker om mina lediga onsdagar då jag kan göra precis vad jag vill. I dag tog jag det bara lugnt och slappade med en bok, tittade på tv, tog in min änglatrumpet för vinterförvaring. Älsklings Ola kom hem lagom till lunch, jag hade precis kokt ägg och det blev han sugen på. Vi fikade och pratade om allt mellan himmel och jord. Lite om min yrsel som jag hade just då, men jag har koll på den. Han oroar sig när jag har ont och när jag inte mår bra av medicinerna. Han känner sig hjälplös. Men han finns där för mig och det är en trygghet bara det. Lite massage ibland, en bukett blommor, hjälper till med städningen av huset och lagar mat ibland.
Han gnäller inte på mig när jag ligger och vilar eller måste sjuka mig från jobb för jag inte kommer ur sängen. När jag har dåliga dagar ser han det på mig. Han brukar påminna mig om att jag bara har en kropp och att jag ska ta hand om den.
När jag har bra dagar passar vi på att göra saker ihop...jag älskar dom dagarna.

Imorgon är det torsdag och jag längtar till jobbet för jag ska få träffa den goaste kompisen.
Lina kommer alltid finnas nära mitt <3, hon får mig att skratta och man mår bra av skratt. Hon är knasig så då är vi två knäppisar.
Sovgott alla där ute

PS! Skratta mer, kram